Hur man än mäter: koldioxidutsläppen minskar

Ett argument som återkommer i miljödebatten är att våra koldioxidutsläpp underskattas eftersom vi inte tar hänsyn till de utsläpp som uppstår i andra länder när våra importvaror produceras. Det principiellt problematiska med ett sådant resonemang har vi skrivit om tidigare. Ett problem i debatten har varit bristen på tidserier. Det har varit lätt att oja sig över att utsläppen underdrivs, dock har ingen kunnat visa att utsläppen ökar över tid med detta föregivet mer korrekta sättet att mäta utsläppen.

Nu finns norsk forskning som mer exakt visar hur den här faktorn utvecklas över tid. Reaktionerna på den norska forskningen har varit den förväntade. Miljödebattörer upprepar sitt gamla mantra om de underskattade koldioxidutsläppen. Antagligen har man då bara sett på huvudartikeln och inte borrat djupare ner i bakgrundsdatan. För om man tar del av allt publicerat material som ligger till grund för artikeln så finns det tidsserier för de olika länderna. Där framgår det att Sveriges koldioxidutsläpp har minskat trots att man använder den konsumtionsbaserade metodiken, från 92 till 80 MtonCO2. Med detta sätt att mäta har alltså våra koldioxidutsläpp minskat med 13 procent från 1990 till 2008, trots att vi då under samma tid tar på oss utländska utsläpp som uppkommer på grund av vår import.

Sverige är ett land som underkonsumerar. Vi producerar mer än vi konsumerar och behöver knappast känna någon moralisk skuld för det vi trots allt köper. Utvecklingen mot en bättre miljö fungerar i Sverige oavsett mätmetod. Globalt kvarstår problemet. Men som Economist konstaterar är det knappast en lösning att ensidigt skärpa kraven på vissa länder, då lär det bara bli ännu mer import från smutsiga länder. I stället gäller det att sprida ny teknik snabbare så att vi får till stånd utsläppsminskningar även i utvecklingsländerna.

GP Ex SvD

6 kommentarer

  • By Mikael Malmaeus, 4 maj, 2011 @ 09:08

    Vore bra om alla inblandade någon gång kunde höja blicken lite över den rena sifferexercisen.

    Värt att notera är att bara två västerländska nationer – Sverige och Tyskland – kan visa på ett sådant samband. Med viss tvekan möjligen även Danmark. Även om det är trevligt med positiva exempel så är de så få att det faktiskt borde göra tillväxtförespråkarna lite ödmjukare. Det är inte svårt att hitta exceptionella förklaringar till dessa enskilda outliers i datamängden.

  • By Mikael Malmaeus, 4 maj, 2011 @ 09:14

    Reser även ett frågetecken om de ökande svenska flygresorna finns med i statistiken? Det är annars en typ av konsumtion som alltsom oftast hamnar utanför i de flesta undersökningar. Inte helt tydligt hur det hanterats i den citerade undersökningen dock.

  • By Mats Lindqvist, 10 maj, 2011 @ 06:13

    Enda sättet att mäta BNP-energiförbruknings-korrelationen är att mäta globalt. Vi exporterar saker till länder som släpper ut CO2 och betalar oss, så att vi kan importera saker från andra länder som också släpper ut CO2. Utifrån allt vi känner till så innebär Peak oil=no more tillväxt, och då kommer vi att behöva ett annorlunda penningsystem.

  • By Gunnar Rundgren, 26 maj, 2011 @ 19:05

    ”Sverige är ett land som underkonsumerar” hur kan man skriva något sådant. Författaren väljer verkligen sina data nogrant, men kan ändå inte förneka att:
    ”In the case of Sweden, an equivalent of almost 90% of the domestic territorial emissions are imported, and if current trends continue than Swe-den will soon import more emissions than it produces domestically. Gener-ally speaking, the Nordic countries are net importers of GHG emissions (exports minus imports) and this net import is increasing over time.” Från
    http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2010-592/at_download/publicationfile

  • By Gunnar Rundgren, 26 maj, 2011 @ 19:10

    Till Mikale Malmeus: Jag frågade rapportförfattarna om transporterna och fick följande svar:
    You mean the where the emissions from international transport are? That is a
    good, and tough question. Technically, they are in there. However, the
    numbers will not be robust! Since we needed a consistent dataset from
    1990-2008 we had to make decisions to be consistent, but at the expense of
    detail in some cases. International transport is one really week area in
    statistics: the emissions, the trade in transport services, and its
    allocation to products.

    http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2010-592/at_download/publicationfile innehåller mer tydliga siffor för internationell frakt.

  • By Tom Petersen, 26 september, 2011 @ 23:54

    Apropå flygresorna har Jonas Åkerman forskat om detta: http://www.supermiljobloggen.se/2011/02/flyget-ar-snart-sveriges-storsta.html
    Enligt honom står internationella flygresor för 7.7 milj ton av totalt 8.7 milj ton CO2-ekvivalenter för hela flygsektorn (2006), alltså 88,5%. Enligt EU-statistiken släppte Sverige ut 67 Mton 2005, så det utgör mer än 10%. Dessa utsläpp brukar normalt inte räknas med i utsläppsstatistiken, eftersom bränslet kan köpas lite varstans i världen.

Other Links to this Post

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

Lämna en kommentar