Skilda världar

Vi har alltså ett Tyskland som planerar för en energiomställning som kan få stora negativa effekter både för ekonomin och för miljön. Nedlagd kärnkraft ges prioritet och man slår på trumman för satsningar på alternativ energi. Problemet är att det som samtidigt sker är att man bygger 22 nya kolkraftverk och i slutändan kan vi sitta där med ökade koldioxidutsläpp från Tyskland.

I andra länder tänker man på ett helt annat sätt. I Storbritannien har Committee on Climate Change tagit fram en rapport om hur man ska kunna reducera växthusutsläppen med 80 procent fram till 2050. CCC är ett rådgivande organ till den brittiska regeringen. I rapporten är man relativt optimistisk om att klimatanpassningen kan ske till rimliga kostnader. Det förutsätter dock att man har tilltro till de tekniska lösningar som finns och kan utvecklas under tidsperioden. I den framtida energimixen räknar man med att kärnkraft ska stå för 40 procent av elproduktionen, det som tyskarna vill ta bort helt.

En annan intressant skillnad mellan länderna är synen på elkonsumtionens storlek. I Tyskland planerar man att minska elkonsumtionen med 10 procent fram till 2020 och fortsätta att minska därefter. Att denna minskning ska ske samtidigt som man gör stora utbyggnader av transmissionsnäten är intressant. Den mer utspridda produktionen i vind- och solkraftverk och de stora svängningar man kan förvänta sig i produktionen ökar behovet av nät. Om dessa nya större och dyrare nät samtidigt ska serva en mindre elkonsumtion så ökar distributionskostnaderna dramatiskt. Det är en dold kostnad för sol och vind som inte räknas in när man kalkylerar för sådana anläggningar.

I den brittiska rapporten räknar man tvärtemot med en ökning av elkonsumtionen med cirka 35 procent fram till 2030, se diagrammet ovan. Ökningen handlar dels om en realistisk framskrivning, med ökat välstånd tenderar vi att använda mer el. Men framförallt är den ökade elanvändningen en viktig del i strategin att få ner utsläppen. För att minska utsläppen i viktiga sektorer krävs åtgärder som drar el. Elfordon, järnvägssatsningar, elektrifiering av industrin, värmepumpar i bostäderna och minskad gasanvändning är alla åtgärder som driver på för ökat behov av elektricitet. Självklart finns möjligheter till energieffektiviseringar, men på totalen kommer ändå elbehovet att öka.

Det viktiga är då att elen som produceras är ren. Förutom den stora brittiska  kärnkraftssatsningen (som innebär en tredubbling jämfört med idag) behövs också stora satsningar på vind, sol och koldioxidlagring. Med den här mixen av åtgärder kan kostnaderna begränsas till 1-2 procent av BNP 2050. Enligt rapporten kan man ligga nära den lägre delen av intervallet.

Om teknologin inte utvecklas som beräknat kan kostnaden bli högre, exempelvis om man inte lycka få till koldioxidlagringen. Desto viktigare att inte välja bort de delar av receptet där vi redan har tekniken på plats.

Vad gäller kostnaden för de olika utsläppsfria energislagen så är kärnkraft billigast enligt rapporten. Vindenergi från land anser man vara på väg att bli nästan lika billig som kärnkraften. Men båda behövs om man ska kunna nå det ambitiösa målet.

Vi har alltså ett land som har lyckats skaffa sig en miljöimage genom sin kärnkraftsnedläggning, men som samtidigt i det tysta planerar för ökade koldioxidutsläpp. Och sedan har vi ett land som genom en positiv syn på tekniken planerar för kraftigt minskade utsläpp till rimliga kostnader. En framkomlig väg som kan lyckas. Vilken väg väljer vi i Sverige?

Inga kommentarer

Inga kommentarer ännu.

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

Lämna en kommentar